Jag har under lång tid, egentligen år, känt en riktning inom mig. Det har funnits mycket rädsla och motstånd mot att våga lyssna på den. För lite mer än ett år sedan sa jag upp mig från mitt dåvarande jobb för att gå en yogalärarutbildning. Jag som nästan aldrig yogat i mitt liv undrade stilla varför, men det pockade tydligt på inom mig.
Året som yogalärarstudent gav mig välbehövliga rötter och stabilitet, och lät mig låta processer utvecklas i sin egen takt.
I januari startar jag äntligen mitt företag med inriktning på somatisk terapi. Äntligen känner jag mig så redo som jag kan bli. Jag är i fas med livet i mig.
För några veckor sedan tänkte jag stilla: jag vill ta vara på tiden fram till januari och gå en kurs i den massageform jag vill erbjuda människor – den jag praktiserar men inte har ett begrepp för. Jag visste inte om något liknande fanns, eller vad det i så fall skulle heta. Så jag lät längtan och önskan bara finnas där i mig.
I helgen var jag på en retreat och fick en massage av en annan deltagare – det var exakt det jag försöker och vill ge! Livet alltså, wow! Så nu bokar jag en resa till Skottland om tre veckor för att gå en grundkurs i Zenthai Shiatsu. Kroppen säger ja, och mitt hjärta vet att det här är precis där jag ska vara – i flow, mitt i nervositeten och nyfikenheten.

